Redan i början av 1800-talet hade det öster om Senatsborgen, i kvarteret Servalen, reserverats plats för ett Riddarhus. År 1857 inlöste så Ridderskapet och Adeln den reserverade tomten för att där uppföra en byggnad för sin verksamhet. Ett flertal arkitekturförslag i olika byggnadsstilar inkom, där arkitekten G.T. Chiewitz förslag segrade. Hans nygotiska skapelse stod färdig 1862. Vid 1863 års lantdag kom huset att användas som sammanträdeslokal för samtliga fyra stånd, då Ständerhuset ännu inte hade byggts. Riddarhuset är med andra ord Finlands första parlamentariska byggnad.
Även idag är Riddarhuset ett i högsta grad levande hus. En stor del av inredningen är samtida med byggnaden, vilket gör att huset har rent museala kvaliteter, men i denna historietyngda miljö pågår dagligen full aktivitet. Förutom Riddarhusets eget kansli, med ett bibliotek för forskare, hyrs delar av huset ut. De uthyrda kontorslokalerna har försiktigt anpassats till dagens verksamhet.
Den stora plenisalen (464 m² med cirka 10 meter i takhöjd) är förmodligen den för allmänheten mest kända delen av byggnaden. Det är en mycket omtyckt lokal som hyrs ut till företagstillställningar och ger konserter, konferenser och andra sammankomster en solenn inramning av Riddarhusets strama gotiska skönhet.